Idag var det kallt, jag satt till och med på Oliver en undertröja idag innan vi stack ut..... Vi åkte till Lena i morse och hängde där ett par timmar. Oliver tog till och med en nap i resesängen som han skall sova i när han är där, jag tyckte det var skönt att han tog en nap när jag var där för han har aldrig varit i resesängen förut, nu har han ju vant sig lite i allafall. Han somnade så bra därinne, sov en timme och sen när jag gick in och kikade på honom satt han bara där och tittade sig omkring, undrade nog var han var. Vi var väl hemma vi ett tiden igen.... lekte lite och sen var det nån som var grinig och gäspade igen.... jag försökte lägga ned honom, men se sova det skulle vi inte nåt mer. Till slut somnade han vid halv fyra tiden och sov i kanske 45 minuter. Sen kände jag för lite frisk luft och vi gick på promenad. Jag fick äntligen tillfälle att sätta på Oliver en av hans fleece tröjor som han har fått, av mormor tror jag, och sen blev det en mössa också - som jag sa, det var kallt i dag.

Lori och Dominic kom med och vi gick en runda i kvarteret, skönt att komma ut lite. Sen när vi kom hem skulle jag vara lite fancy och laga nåt nytt till middag - orange chicken - hittade ett recept på internet som lät enkelt och gott.... men jag är ju inte jätteduktig på att laga mat och jag tror inte jag hade tillräckligt med potatismjöl i, för såsen tjocknade aldrig som den skulle, det smakade mest som kyckling med blaskig apelsinsaft.

Lori ringde och erbjöd sig att passa Oliver på fredagarna, men jag sa att jag ville vänta lite, jag skall ju börja jobba nästa vecka och Oliver skall vara hos Lena, måndag, tisdag, onsdag och fredag, jag jobbar hemifrån på torsdagar. Jag är bara rädd att det skall bli för mycket människor och han skall bli förvirrad, men skall vara min mamma idag då, jag vill vänta och se hur han reagerar på att vara ifrån oss först..... jag kanske är larvig men jag tycker det blir för mycket, och det förstod Lori också...... hon vill nog bra gärna passa Oliver. Han känner ju iochförsig Lori och han kan ju vara hemma hos oss och sova i sin egen säng på fredagar, men som sagt, jag vill nog vänta lite och se hur det går.

Här är ett kort på Oliver när vi var ute och gick idag..... har ni sett något sötare?

Glömde ju berätta, igår kväll hade vi tjejmiddag hemma hos Lena.... det var jag, Lena, AnnSofie och Camilla, som vanligt... det var jätte trevligt, med mycket tjej snack och jättegod mat. Jag hade gjort Gazpacho till förrätt med hemma gjorda krutonger. Jättegott blev det och gud så enkelt det var att göra. Sen blev det fläskfile med svampsås och till det en jättegod sallad med jordgubbar i. Och till avslutning maräng suisse........ Önskar vi gjorde detta oftare än var tredje månad bara......

...... så kan denna dag sammanfattas. Både Ryan och jag hade tid hos kiropraktorn i morse, kändes nästan lite lyxigt...... vi bor ju nästan huset bredvid kiropraktorn så vi knallade dit, vi hade tiderna efter varandra......

bli omhändertagen så där på en lördag förmiddag, det var skönt.

Sen var det dags för Dominics premiär fotbolls match, och då menar jag amerikansk fotboll..... han har påmint mig varje dag denna vecka att klockan halv två på lördag är hans fotbolls match; om jag vill komma..... det är klart jag vill.... i morse när han vaknade hade han tydligen sagt till Lori att han skulle ringa till mig och påminna mig om sin match.... det behövdes inte sa Lori, för jag visste mycket väl när hans match var....

Det var kul att titta, gud så de sprang ungarna.......

sen åkte jag, Lori och Kristi till mallet och shoppade kläder; det märks att man är småbarns mamma när "shoppa kläder" betyder kläder till barnen.... vi var på Carters, Childrens Place och Baby Gap....... oj vad mycket fint vi kom hem med...

Sen stack vi till Las Margaritas och käkade middag, det var jag, Ryan och Oliver, Jeff, Lori och Dominic och Mike, Kristi och Macy. Det var jätte trevligt. Det är en sån trevlig och avslappnad stämning när det bara är vi, det känns som på den gamla goda tiden.... innan.........

Jag tror Oliver har hittat sin röst också, han håller låda, och under middagen började han skrika med en röst som jag aldrig har hört förut. Alla hajade till och tittade på honom, men han var inte arg eller ledsen, kände bara för att skrika..... det var nästan lite roligt.....

han har sovit en timme på hela dagen och är just nu så himla trött.... han somnade till i bilen hem, i två minuter och det räckte för att komma in i andra andningen, men vi lade ned honom iallafall och han har legat och pratat därinne en bra stund nu, nu börjar det bli lite gnälligt så vi får väl se hur det här kommer att gå ikväll......

Nu har jag precis e-mailat mitt jobb att jag kommer att vara på inskolning med Oliver hela veckan och att jag därför inte kommer att vara speciellt tillgänglig!! Bra ide, mamma!! Jag hoppas det hjälper......

Idag ringde jag till Ryan på jobber och grät i telefonen, och jag brukar inte gråta ofta........ varför jag grät? Kan sammanfattas med ett par ord:

Jag hatar mitt jävla jobb!! Får man svära på en blogg, det hoppas jag för idag behöver jag verkligen det!!

Jag skall vara mammaledig, det är bara det att ingen på mitt jobb verkar haja vad det är.... jag har jobbat varenda dag på min mammaledighet.....!! Telefonen ringer hela dagen med saker som måste göras, helst nu på en gång.... spelar ingen roll om jag sitter och matar Oliver eller om han är ledsen.....!! Idag rann bägaren över, när min jobbarkompis ringer klockan elva och frågar om jag har kollat om vi har fått in en order? Nej, jag har inte satt på datorn ännu idag säger jag... jag var uppe klockan halv åtta för att vara med på ett konferens samtal... och sen dess har jag umgåtts med Oliver.... okej, jag gör väl det då säger hon....... två minuter senare ringer hon igen, vi har fått en order, skriver du upp den? Nej, det kan jag inte, jag har inte tillgång till en skrivare och kan printa ut den för att jobba på den..... men vad har du gjort förut då säger hon......!! Jag blir så jävla arg....... ge mig dåligt samvete för att saker inte blir gjorda...... jag är ledig, och jag är väldigt tillmötesgående iallafall. Det här är samma tjej som talade om för mig när jag var inne på kontoret häromdagen: - du vet inte hur efter jag är med mitt jobb på grund av dig! Ursäkta så jävla mycket då!!

Så här är det varenda dag... jag har inte haft en enda dag när jag har varit helledig.... kan inte åka nånstans med Oliver på morgonen, för först måste jag kolla e-mail om det är nåt jag behöver göra.... har alltid dåligt samvete för att jag kanske missar nåt!! Mixa det med alla oroligheter om jag gör rätt med Oliver alla gånger, hur skall han hantera börja hos dagmamma nästa vecka....... osv.

Sen hade de stängt av vår internet, så jag kunde inte kolla nåt ändå..... då ringde jag till Ryan och grät.....

Sen är klockan nu två på eftermiddagen och Oliver har äntligen somnat, för första gången idag..... Ryan kom hem så att jag fick duscha och köpte med sig lite mat......... jag får ingenting gjort!!

Igår fick jag ett jätteroligt telefonsamtal...... med världens bästa nyhet.....

men jag tänker inte tala om vad det är. Bara att jag är jätteglad!!

men mest för mamma!! Idag tog vi oss äntligen till Barnsjukhuset för att ta blodprover... jag har gruvat mig för det här, har läst skräck berättelser om hur traumatiskt det kan vara, med hysteriska bebisar som blir nedhållda på britsen. Men, men det måste göras, så idag åkte vi iväg. Oliver skrattade och jollrade i baksätet och var jätteglad.... jag fick bara mer och mer dåligt samvete; vad är det jag gör mot honom, och han är helt omedveten om vad som kommer att hända. Vi fick komma in i ett rum på en gång, fyllde i lite papper och väntade. Det kom in en kille och presenterade sig, verkade jättetrevlig.... han gick ut och knappade lite på datorn... sen hör jag hur han säger: - kan jag få en hållare till rum tre!! Nu blev jag jättenervös och det sa jag till honom när han kom in...... det skulle inte vara någon fara sa han... han gör säkert det här hela dagarna.....

sen kom det in en kille till.... oj oj oj, här kommer elaka hållaren tänkte jag och fick en klump i halsen!! Jag fick sitta med Oliver i knäet, han lade upp armarna på en bänk, jättekul tyckte han, den kunde han trumma på..... sen höll hållaren i vänster arm, jag höll i höger arm och stickaren stack honom i armen.... och Oliver grät.... oj så tårarna sprutade och vad arg han var.... men jag har faktiskt hört honom skrika högre..... som i Måndags när han inte ville sova utan nappflaskan....... 5 rör med blod tog de.... 5!! sen var de klara och Oliver fick tugga på stickarens identitets bricka....... jätteglad igen!! Sen fick han klistermärken som han tuggade på och vi var klara....... jag tror inte han kommer ihåg nånting........ sen åkte vi hem, han somnade i bilen, jag bar in honom, han vaknade, jag la ned honom, han tittade på mig i nån minut, rullade på sidan och somnade av sig själv.... utan flaska!!

Wow, vilken dag!!