Igår var det Thankgsgiving...... lediga från jobbet, man skall äta turkey, titta på fotboll och tala om för varandra vad man är tacksam för....

Jag hade knåpat ihop en riktigt tårdrypande lista i huvet som jag skulle skriva om lite senare på dagen, men det blev så rörigt hela dan och jag fick aldrig chansen att sätta på datorn...... och nu tror jag att "the moment has passed", men samtidigt vill jag inte utelämna de saker som jag är tacksam för, så här kommer en liten lista:

1. Min underbara man Ryan, som jag kan vara mitt töntiga själv med jämt och jag vet att han tycker lika mycket om mig iallafall.

2. Min underbara son Oliver, som äntligen har kommit hem, är helt underbar och passar in i vår familj helt perfekt.

3. Att jag äntligen har fått chansen att vara mamma och bilda min egen familj.

4. Mina underbara föräldrar som har gjort det möjligt för oss att få hem Oliver, det kommer jag aldrig att glömma bort.

5. Att trots de vanliga vardags stress momenten, har jag faktiskt ett väldigt bra liv.

6. Att det snart är jul och vi åker hem till Sverige......

Vi firar förresten inte thanksgiving förrän i morgon, long story........

Igår kväll var Oliver och pappa och tittade på Denver Nuggets, vårt basketball lag....... det var tydligen jättekul......... stod och hoppade i Ryans knä, dansade till musiken och klappade i händerna när alla andra klappade..... tydligen tog dets kort med cheerleaders också.....  tyvärr inte med vår kamera så jag måste se om jag kan få tag på dessa kort......

Det blev väldigt sent för en liten herre, de kom inte hem förrän klockan halv tio och då var han klarvaken...... men så fort vi hade bytt om till pyjamas, druckit lite välling och stoppat in nappen så slocknade han och sov till halv sju i morse.......

Och i morse när vi vaknade hade vi två centimeter snö på backen och bilen...... jag sladdade in i trottoar kanten efter bara ett par kvarter, men sen gick det bra att köra resten av biten till jobbet......

Idag är det också dagen före Thanksgiving och vi har hört att vi skall få gå hem tidigare, får väl se hur det blir med det...... är ju lite svårt när chefen inte kommer till jobbet förrän halv tolv och kör igång, och vi andra har varit här sedan 9.......

Men jag tror Ryan får hämta Oliver, vill inte ut och sladda med honom i bilen om jag kan undvika....

Titta vad vi lärde oss idag..... det syns inte i den här bilden men han var så stolt över sig själv med världens leende på läpparna...... oj oj oj! Nu kan man inte lämna honom för två minuter ens......

Han kan också säga tre ord helt säkert:

mama - han vet mycket väl att det är jag som är mamma

ampa - lampa.... och han pekar på lampan samtidigt

baa - Bruiser, den här tog ett tag att komma underfund med, men han säger baa så fort han ser Bruiser, så det är det han säger.......

Ny favorit- haricot verts, tror det heter så på svenska, green beens heter det på engelska........ de sitter han och tuggar på med framtänderna...... det var gott det..... sen har jag kommit på att han gillar lite smak på maten.... han fick spanish rice i helgen och det var mycket godare än vanligt vitt ris, han gillar när det är lite kryddor....... får väl försöka laga mat lite mer mexikansk stil än i svensk stil.....

Bara för att jag längtar hem och längtar efter jul.....

Så kan jag bara sammanfatta mig själv just nu...... om jag bodde i Sverige skulle man kanske kalla det för utbrändhet, men det har vi inget som heter här så det är bara att köra på........

Tyvärr så blir det brist på bloggandet, men jag skall lämna er med min nya favorit sång. Videon till sången är skapad av nån på Youtube, så den får ni ta som ni vill, men låten i sig själv är jättefin.....

Enjoy!!

så här går det inte till när mamma är hemma!!!

Jag vill bara tillägga att så här går det inte till när jag är hemma och övervakar......